The State I'm In

Julklappar är inte alltid det lättaste och jag kan faktskt erkänna att jag är lite jobbbig när det gäller paket och presenter. Jag vill det inte själv men jag kan faktiskt bli jävligt sur och besviken om jag får något dåligt. Ett mycket otäckt drag, det är det. Men det ska tilläggas att jag faktiskt tycker att de flesta presenter är bra, så jag behöver oftast inte visa min dåliga sida. Men det händer.
Förra året fick Erk lära känna detta drag hos mig. Fast i detta fall skäms jag inte över min reaktion utan finner den naturlig. Ett stort fint ganska tungt paket var det och jag öppnade med förväntan. Vad kunde det vara? Det var ett pokerspel. Marker och kortlekar. ETT POKERSPEL! Jag gick i taket. Eller nej det gjorde jag inte jag mer bara tittade och sa väl något som "Vad tänkte du på?"
 Till Eriks försvar bör tilläggas att jag ibland spelar poker på nätet men jag vet inte, för mig känns det inte naturlgt att nästa steg är att ge ett stort jäkla pokerspel till mig. Inte så romantiskt alls och Erik har fått höra detta en och annan gång sen dess. Förövrigt trodde Erik på riktigt att jag skulle bli glad, vilket gorde saken ändå värre.

Jag tycker lite synd om Erik. I år fick jag jättefina juklappar. Bland annat en vetesäck. Med i förpackningen var ett litet rött hjärta av samma material. Erik vet om att jag är lite känslig och skeptisk till hjärtan och klassiskt romantiska saker. Så innan jag ens hann öpnna paketet så skynda sig Erik att säga att han minasann frågat i affären om det gick att ta bort hjärtat. TUR tänkte jag. Annars vet man inte om han hade fått ännu en utskällning för dålig smak och omdöme.